Post by tonyrealstar on Jan 19, 2006 21:28:07 GMT -5
When you will have time dear milla could u translate this for me and all zlatan fans 
Zlatans måltorka hett i italiensk TV
Inget mål i går heller. Trots alla tänkbara försök, får ”Ibra” inte till det.
Capello förnekar att Zlatans otur framför målburen är ett problem.
Men frågan är uppe i varje sportsändning.
För första gången sedan Zlatan Ibrahimovic satte ner sina förtrollade fötter på delle Alpi-stadion, börjar en försiktig skepsis märkas på de italienska sportsidorna. Varför gör han inga mål längre?
Bara tre i ligan hittills, mot Lecce, Livorno och Roma. Inget av dem avgörande.
Förra säsongen var Zlatan uppe i nio mål när ligans ”hösttermin” var very *friendly* person. Nu börjar han returen lika mållös som han very *friendly* personade den och Juventus spelar oavgjort.
Alltför altruistisk
Den skoningslösa Gazzettan har räknat ut att Zlatan har gjort ett mål var 415:e spelminut. Det är den sämsta prestationen bland Juventus anfallare.
Inklusive Zalayeta, påpekar den obarmhärtige skribenten.
Ingen förnekar att Zlatans talang och goda vilja och det faktum att han är Juventus målpassnings-kung. Tack vare honom har Del Piero, Trezeguet och Mutu sprungit ärevarv runt Italiens spelplaner och tagit emot supportrarnas jubel.
Utmärkt. Men sportpressen – och, skriver journalisterna, tränaren Fabio Capello – tycker att Zlatan är alltför altruistisk. Den som inte har ordboken uppslagen får här översättning: generös, människovänlig. Osjälvisk.
De italienska fotbollsjournalisternas terminologi är unik.
Ingen kan som de linda in och paketera kritiken, så att den drabbade landar som på mjukaste bomull.
Osjälvisk betyder i det här fallet att han alltför välvilligt passar bollen i stället för att behålla den själv och göra mål.
Målpassningar är bra, till och med utmärkt. Men nu vill Capello och supportrarna se mål, bomber och fyrverkeri.
I söndags missade Zlatan ett solklart mål mot Reggina.
I går gjorde han allt som kan krävas och mer därtill, och ändå…
En napoletan skulle tro att han fått en förbannelse över sig.
Psykologiskt problem?
”Han sköt på målvakten i början av förra säsongen också. Men sedan släppte blockeringen”, försvarade Fabio Capello Zlatan efter matchen mot Reggina.
I går dribblade han bort frågan.
Alla gör emellertid tolkningen att Zlatans måltorka är psykologisk.
Frågan är om den bästa medicinen är att provocera hans sårade självkänsla eller att stryka honom medhårs.
Ligans skyttekung Luca Toni har precis lyckats ta sig ur en liknande situation. Men han hade 16 mål bakom sig när fötterna inte lydde längre.
Den främsta risken för Zlatan är att han får sitta på bänken då och då.
Förra säsongen var det Del Piero som hade problem framför målet, nu är det Zlatan. Capello har gjort klart för alla, att ingen spelare i Juventus är oumbärlig. Den som är i bäst form får spela. Och just nu är gamle Alex det säkrare kortet.
”Förhäxad målbur för Ibra” och ”Var egoistisk Ibra!” löd Gazzetans och Tuttosports rubriker i går. Det är så milt och vänligt att den som är sentimental får tårar i ögonen.
Det är väl därför som smekmånaden mellan sportpressen i Italien och ”Ibra” består. Zlatan har aldrig sagt ett ont ord offentligt om journalisterna som ständigt följer Juventus i Turin och på bortamatcher.
Ingen kommer åt honom
Jag ringer en kollega som täcker Juventus för att få saken bekräftad.
Inga problem, säger hon. Inte tillstymmelse till spänning. Inga bråk, inga provokationer.
Men, tillägger hon, vi har ju knappt någon kontakt med honom.
Han talar bara när klubben begär det.
I övrigt är han totalt ”blindato”, oangripbar. Ingen kommer åt honom.
Systemet är vattentätt. Klubben skyddar sin spelare och undviker därmed konflikter.
Pressen tassar i sammetstofflor. Den dag rubrikerna blir elaka, har Juventus tagit sin skyddande hand från Zlatan.
Och det lär dröja.
Zlatans måltorka hett i italiensk TV
Inget mål i går heller. Trots alla tänkbara försök, får ”Ibra” inte till det.
Capello förnekar att Zlatans otur framför målburen är ett problem.
Men frågan är uppe i varje sportsändning.
För första gången sedan Zlatan Ibrahimovic satte ner sina förtrollade fötter på delle Alpi-stadion, börjar en försiktig skepsis märkas på de italienska sportsidorna. Varför gör han inga mål längre?
Bara tre i ligan hittills, mot Lecce, Livorno och Roma. Inget av dem avgörande.
Förra säsongen var Zlatan uppe i nio mål när ligans ”hösttermin” var very *friendly* person. Nu börjar han returen lika mållös som han very *friendly* personade den och Juventus spelar oavgjort.
Alltför altruistisk
Den skoningslösa Gazzettan har räknat ut att Zlatan har gjort ett mål var 415:e spelminut. Det är den sämsta prestationen bland Juventus anfallare.
Inklusive Zalayeta, påpekar den obarmhärtige skribenten.
Ingen förnekar att Zlatans talang och goda vilja och det faktum att han är Juventus målpassnings-kung. Tack vare honom har Del Piero, Trezeguet och Mutu sprungit ärevarv runt Italiens spelplaner och tagit emot supportrarnas jubel.
Utmärkt. Men sportpressen – och, skriver journalisterna, tränaren Fabio Capello – tycker att Zlatan är alltför altruistisk. Den som inte har ordboken uppslagen får här översättning: generös, människovänlig. Osjälvisk.
De italienska fotbollsjournalisternas terminologi är unik.
Ingen kan som de linda in och paketera kritiken, så att den drabbade landar som på mjukaste bomull.
Osjälvisk betyder i det här fallet att han alltför välvilligt passar bollen i stället för att behålla den själv och göra mål.
Målpassningar är bra, till och med utmärkt. Men nu vill Capello och supportrarna se mål, bomber och fyrverkeri.
I söndags missade Zlatan ett solklart mål mot Reggina.
I går gjorde han allt som kan krävas och mer därtill, och ändå…
En napoletan skulle tro att han fått en förbannelse över sig.
Psykologiskt problem?
”Han sköt på målvakten i början av förra säsongen också. Men sedan släppte blockeringen”, försvarade Fabio Capello Zlatan efter matchen mot Reggina.
I går dribblade han bort frågan.
Alla gör emellertid tolkningen att Zlatans måltorka är psykologisk.
Frågan är om den bästa medicinen är att provocera hans sårade självkänsla eller att stryka honom medhårs.
Ligans skyttekung Luca Toni har precis lyckats ta sig ur en liknande situation. Men han hade 16 mål bakom sig när fötterna inte lydde längre.
Den främsta risken för Zlatan är att han får sitta på bänken då och då.
Förra säsongen var det Del Piero som hade problem framför målet, nu är det Zlatan. Capello har gjort klart för alla, att ingen spelare i Juventus är oumbärlig. Den som är i bäst form får spela. Och just nu är gamle Alex det säkrare kortet.
”Förhäxad målbur för Ibra” och ”Var egoistisk Ibra!” löd Gazzetans och Tuttosports rubriker i går. Det är så milt och vänligt att den som är sentimental får tårar i ögonen.
Det är väl därför som smekmånaden mellan sportpressen i Italien och ”Ibra” består. Zlatan har aldrig sagt ett ont ord offentligt om journalisterna som ständigt följer Juventus i Turin och på bortamatcher.
Ingen kommer åt honom
Jag ringer en kollega som täcker Juventus för att få saken bekräftad.
Inga problem, säger hon. Inte tillstymmelse till spänning. Inga bråk, inga provokationer.
Men, tillägger hon, vi har ju knappt någon kontakt med honom.
Han talar bara när klubben begär det.
I övrigt är han totalt ”blindato”, oangripbar. Ingen kommer åt honom.
Systemet är vattentätt. Klubben skyddar sin spelare och undviker därmed konflikter.
Pressen tassar i sammetstofflor. Den dag rubrikerna blir elaka, har Juventus tagit sin skyddande hand från Zlatan.
Och det lär dröja.
